Gulliga gubben!
Glömde ju helt berätta om mitt sällskap i söndags. Jag skulle möta upp Natti för en öl på Sturehof. Hon blev lite sen då hon tappat sina pengar på vägen. Riktigt bra.
Jag gick in och beställde ett glas vin och ställde mig vid ett bord på uteserveringen för att titta på folk och njuta av vädret. Då kom en gubbe med en öl i handen och frågade snällt om han fick stå vid mitt bord vilket han självklart fick. Fick sällskap av honom i en halvtimma innan Natti kom. Mycket trevlig man det där. Jag glömde faktiskt fråga vad han hette men hann få reda på att han bor nära mig och vad som tog honom till stan. Jag älskar att träffa nya människor, alla slags personer och bara prata. Alla har olika historier och tankar att dela med sig av. Man lär sig alltid något nytt när man träffar nya personer. Det kan göra hela min dag. När Natti väl kom tackade han för sig och skulle promenera vidare. Hyvens gubbe det där.
Psykot, 50-60 år
Ja och sen i lördags när jag jobbade kom det en väldigt obehaglig man. Han ställde sig lite för nära och började med att säga - Jag är svensk medborgare! Jag också, svarade jag försökte förstå vad som skulle komma härnäst. Han titta på mig med en blick som jag inte riktigt kunde tolka. Han såg besatt ut, näst intill galen. Jag visste inte om han nästa sekund skulle försöka ta på mig eller döda mig. Typ så läskig var han.
-Jag letar efter en kvinna, fortsätter han.
-Prova internetdejting, föreslog jag snällt.
Då visar han upp en mapp som han höll i. -Jag kan matte, jag har bra utbildning. Okej, sa jag och känner att jag måste vara väldigt trevlig då jag inte alls vet hur han tänker.
-Vill du börja träffa mig? Sa han sedan. -Nej jag har tyvärr pojkvän sa jag snällt.
Då menar han att han tror att han och jag skulle passa bättre ihop medans jag propsar på att jag har det väldigt bra i mitt förhållande. -Men du kanske kan träffa någon på jobbet? säger jag då men det visade ju sig att han var arbetslös.
-Men prova internetdejting, säger jag ännu en gång.
Han hade startat en sida igår och skulle snart hem och kolla om han fått svar. Bra, sa jag. -Lycka till, hej då. Försökte jag avsluta.
Då tog han ännu ett steg närmare och drog bort blicken från mina ögon och kollade istället väldigt intensivt på min blonda fläta. Han kollade säkert i två minuter i sträck.. hela tiden blicken på flätan. Tillslut säger han att han älskar svenska tjejer. -Ja, det är det många som gör, sa jag lite skämtsamt. -Men lycka till nu, hej då. Jag försöker avsluta. Då tar han ytterligare ett steg närmre, släpper blicken från mitt hår och tar sin hand på min axel. -Du är väldigt, väldigt fin, sa han. Sedan gick han.
Det kanske inte låter så läskigt men fasen vad rädd jag var. Jag visste inte om han skulle dra med mig nånstans eller bli sur för att jag dissade honom och skulle döda mig eller nåt. I alla frustration försöker jag kolla mot min kollega då och då för att försöka få henne att avstyra det hela men då hon ibland är i sin egna lilla värld så märkte hon såklart ingenting. Jag berättade i efterhand och hon hade inte ens märkt att han var där. Haha. Uppmärksam tjej. Jag lever idag och är evigt tacksam haha... skoooja. Nej men ja, man möter som sagt mycket olika slags personligheter både i och utanför jobb. Men jag gillart!
Glömde ju helt berätta om mitt sällskap i söndags. Jag skulle möta upp Natti för en öl på Sturehof. Hon blev lite sen då hon tappat sina pengar på vägen. Riktigt bra.
Jag gick in och beställde ett glas vin och ställde mig vid ett bord på uteserveringen för att titta på folk och njuta av vädret. Då kom en gubbe med en öl i handen och frågade snällt om han fick stå vid mitt bord vilket han självklart fick. Fick sällskap av honom i en halvtimma innan Natti kom. Mycket trevlig man det där. Jag glömde faktiskt fråga vad han hette men hann få reda på att han bor nära mig och vad som tog honom till stan. Jag älskar att träffa nya människor, alla slags personer och bara prata. Alla har olika historier och tankar att dela med sig av. Man lär sig alltid något nytt när man träffar nya personer. Det kan göra hela min dag. När Natti väl kom tackade han för sig och skulle promenera vidare. Hyvens gubbe det där.
Psykot, 50-60 år
Ja och sen i lördags när jag jobbade kom det en väldigt obehaglig man. Han ställde sig lite för nära och började med att säga - Jag är svensk medborgare! Jag också, svarade jag försökte förstå vad som skulle komma härnäst. Han titta på mig med en blick som jag inte riktigt kunde tolka. Han såg besatt ut, näst intill galen. Jag visste inte om han nästa sekund skulle försöka ta på mig eller döda mig. Typ så läskig var han.
-Jag letar efter en kvinna, fortsätter han.
-Prova internetdejting, föreslog jag snällt.
Då visar han upp en mapp som han höll i. -Jag kan matte, jag har bra utbildning. Okej, sa jag och känner att jag måste vara väldigt trevlig då jag inte alls vet hur han tänker.
-Vill du börja träffa mig? Sa han sedan. -Nej jag har tyvärr pojkvän sa jag snällt.
Då menar han att han tror att han och jag skulle passa bättre ihop medans jag propsar på att jag har det väldigt bra i mitt förhållande. -Men du kanske kan träffa någon på jobbet? säger jag då men det visade ju sig att han var arbetslös.
-Men prova internetdejting, säger jag ännu en gång.
Han hade startat en sida igår och skulle snart hem och kolla om han fått svar. Bra, sa jag. -Lycka till, hej då. Försökte jag avsluta.
Då tog han ännu ett steg närmare och drog bort blicken från mina ögon och kollade istället väldigt intensivt på min blonda fläta. Han kollade säkert i två minuter i sträck.. hela tiden blicken på flätan. Tillslut säger han att han älskar svenska tjejer. -Ja, det är det många som gör, sa jag lite skämtsamt. -Men lycka till nu, hej då. Jag försöker avsluta. Då tar han ytterligare ett steg närmre, släpper blicken från mitt hår och tar sin hand på min axel. -Du är väldigt, väldigt fin, sa han. Sedan gick han.
Det kanske inte låter så läskigt men fasen vad rädd jag var. Jag visste inte om han skulle dra med mig nånstans eller bli sur för att jag dissade honom och skulle döda mig eller nåt. I alla frustration försöker jag kolla mot min kollega då och då för att försöka få henne att avstyra det hela men då hon ibland är i sin egna lilla värld så märkte hon såklart ingenting. Jag berättade i efterhand och hon hade inte ens märkt att han var där. Haha. Uppmärksam tjej. Jag lever idag och är evigt tacksam haha... skoooja. Nej men ja, man möter som sagt mycket olika slags personligheter både i och utanför jobb. Men jag gillart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar